MC-tur Tasmanien

 	Tasmanienturen påsken 2011.
	
	Pust vilken landsvägstur på motorcyklarna. Genom fyra stater, Queensland NSW, Victoria och Tasmania. Genom mångmiljonstäder Brisbane, 
	Sydney, Melbourne och kvartsmiljonsstad Hobart. Det blev 9 dagar på landsvägarna och 1 dag och en natt på färjan (10 timmars överfart), 
	På väg hem sista två dagarna tog vi en omväg på 20 mil inåt landet (Moree och Goondowindy) för platta, snabba, torra, varmare och 
	tomma landsvägar, med bad i hett källvatten i Moree.
  Ja det var ju endast Sydney med omnejd som hade duggregn och vi ville inte riskera köra i regn och bergs terräng i mycket trafik, 
	med Ann’s nu blankslitna bakdäck. Annars var hela trippen blå himmel och sol som ni kan se på bilderna. Oj, Oj, vilka vackra höstfärger 
	i Tasmanien då. Det var starkt av Ann att palla för detta maraton köra.
  
  Höjdpunkter från resan. Själva körandet förståss, på dessa vackra vägar. Port Arthur historiska fångkolonin i södraste Tasmanien, 
	Queenstown, bestigning av “The Nut” i Stanley (Google “The Nut” + Stanley + Tasmania = Se här ), Richardson Harley i Launcheston. 
	Enda låg punkt, bristen på begripliga väg nummer och skyltar i Melbourne  bland alla vägarbeten. Tur man har marginaler. 
	Totalt blev det 554 mil, som e drygt en tredjedel av flygavståndet mellan Brisbane och Köpenhamn, på två motorcyklar. 
	Ja vi körde samma sträcka båda två alltså total bensin för 1108 mil, circa 600 liter (tänk tre oljefat med bensin).
  
  Ja om ni inte har MC passion att köra själva e det kanske svårt att förstå, men det är som att segla. Man seglar inte för en destination, 
	utan för att segla. Och passionen e väl liknande till bergsklättring. Ja det kan ju bli en bra träning inför Europa resan nästa år, 
	som ju under tre månader beräknas bara bli en circa tre gånger så lång vad vi nu körde på nio dagar.
   
  Om ni e intresserade av ett par paragrafer till (nedan), så rulla vi nedför vår väg hemma kl 4 på Långfredagsmorgon. Det var bara att 
	glida hela dagen till Sydney. Vi slapp mesta trafiken. Men i Ballina var Macdonalds som Kiviks marknad (bombfull) så vi körde till vackra 
	Woodburn utmed en flod. Också fullt men fika med Thermos.
  ROADKILL. När jag skynda över vägen bland trafik såg jag inte att jag tappade våra muesli bars. Jag hörde bilarna köra över vad jag trodde 
	var tomburkar som poppade. Ann plocka upp dem när hon gick över. Våra överkörda mueslibars. Men påsarna var hela! Bara i skarven på kortsidan 
	där det var ett litet hål där dom poppat. Dom var mycket mörare nu till kaffet. Vi körde med rhythm till Sydney och mosade oss igenom trafiken 
	i Norra Sydney och till västra förorten Regents Park. Där Rune och Gloria välkomnade oss med middag, sällskap och en varm säng.
  
	Vi var uppe kl 5, stack 6.20 i duggregn i 1.5 tim och sen kanon väder igen. Vi skulle hinna med en färja som vänta i Melbourne. 
	Efter 88 mil och lite zigzag i Melbourne installerade vi oss på färjan. Det blev lite bräk med en fyllbult som trodde han skulle kunna klippa 
	till mig på kvällen, men vi hittade lugn och till slut ett par timmars sömn.
 
  Nästa dag framme kl 6 AM började Tasmanien turen först med bacon och ägg vid ett caffee och sen med böljade kullar och wetlands och berg. 
	Det var förtrollande färger och vi hade en lugn resa.  Efter väldigt krokiga vackra vägar hittade vi ett $69 jättetrevligt motel i St Helens. 
	Redan vid 3 tiden och tog det lugnt resten av dagen. Vi kollade TV på kvällen och slappade med god nattsömn.
 
  Nästa morgon uppe kl 5 och stack på deras Anzac Dawn Service, det årliga hedrande av krigsdöda, med parad, tal, tyst minut och sjungande av 
	nationalsången samt en liten mun med Rom. Det tog lite längre att köra en del bitar och vi ville inte lämna motorcykarna för en hel timmes 
	promenad, så skippade Winglass Bay och körde direkt till Port Arthur. Där fick vi inkluderat en båt tur ut i skärgården framför. 
	Vi spenderade ett par timmar där, snabb titt på ett blåshål vid havet och mörkerkörning till Hobart. I Hobart kommar man in som en motorväg. 
	Man däruppe hänger ett rödljus och  ta mej fasen skall man inte stanna där när det blir rött. Det gjorde Ann som var bakom mig. 
	Jag såg inte ljuset. Ingen trafik. Såg inte var Ann tog vägen. Hon försvann. Halvvägs uppför denna sexfiliga bro ser jag att det går att 
	göra en U-sväng. Det gör jag och rusar tillbaka. Ser då Ann komma åt andra hållet i full fart i mörkret. Hon ser inte mig och tror jag e 
	långt framför och försöker köra ikapp mig. Jag svänger igen och jagar efter i en jäkla fart och lyckas få hejd på henne. 
	Ja vi skall nog ha hjälm till hjälm kommunication. Ja sen blev det upp genom Tasmaniens vildmark. En Hotel med 3,5 meter högt i tak inne, 
	vid en kyrka, men bra pris och Queenstown och den enorma naturen nästa dag. Vi sitter sen och snackar om hur långt vi skall hinna den dagen. 
	Tänk om det är rakt och snabbt mot slutet, kanske vi tar oss till Burie. Vi besöker Hydro (Vatten) kraft stationer och hittar en mysig pub 
	och kafe. Innan det blir mörkt har vi avverkat mest av vägen till Burnie och väl i Burnie drar vi vidare ända till Stanley och The Nut. 
	Vi tar logi (backpackers) nedanför The Nut. Jag har nåt el-fel eller batterifel på MC’n. Kollar kablar och batteri som hastigast. 
  Vi tar en god middag på stora hotel och preppar för en tidig start.
 
  Vi packar nästa dag och går, ja nästan klättrar The Nut, det kändes minsann som en prestation. (se länken tidigare) Det var i princip så 
	brant som det går att gå utan att gå ned på knä. Sen packar vi helt färdigt. Jag ringer HD shoppen i Launcheston och kollar om vi kan få 
	komma dit om jag kan få igång den.  Vi har slangat bensin från Ann’s MC, så jag kan köra 22 mil utan stopp. (hon tankar upp på väg) 
	MC’s startar, låter först illa men lugnar sig. Jag drar och den går fint 7,5 mil till Burnie men börjar sen spotta och kompressionssmälla. 
	Till slut e det nästan bara kompressionssmällar (som när det baktänder). Jag stannar i en nedförsbacke 13 mil från HD shop. Ringer och dom 
	skall hämta mig. Vi har färja tidigt imorgon bitti. Jag hade inte tid att försöka meka själv. Efter två timmar och resa till HD shopen 
	kommer vi dit kvart över 4.  Mycket profsigt och disciplinerat. Felet. En sprucken kabelsko som sen hade vibrerat av. Jag hade lyckas 
	starta innan vi gick isäng kvällen innan. En närknista hade nog temporärt smält ihop det hela lite så jag inte noterade brottet. 
	Felet i alla fall avhjälpt. Inte MC’ns fel. Jag har lyft ur det batteriet många gånger för att använda för att starta den andra HD’n 
	var 6:e vecka och kabelskon helt enkelt uttrötat klämd för många gånger. HD Shoppen fixa tillochmed på ett nytt bakdäck denna sena timme. 
	Hela shoppen är av världsklass. Flera våningar, allt i trä panel, utsmyckning, museum hela ovanvåningen, Restaurang, bar, biljard rum, 
	café, kakelugn (hemgjord som litet ångtåg) tillochmed toaletter, träpanel, mässing. Helt världsberömd HD shop. Och ägaren, jordnära, 
	som en av knuttarna, snackar med alla. Denna shop måste man besöka när man e i Tasmanien!
 
  Det blev mörkerköra tillbaka till Devenport och ett motellrum vi bokade när vi var mitt ute i vildmarken (via 3G internet). 
	Där ringde jag Inga och snacka lite. Vi var klara för färjan nästa dag och var först i kön. Där sov Ann på sin motorcykel lite. 
	Det blev dagsresa. Kolla email, boka motel 15 mil norr om Melbourne, souvenir shoppa, sova lite. Sen med allt packande sist av färjan 
	och fullt spett non stop i mörkret 2 timmars köra till Motellet som låg vid sidan av motorvägen. Nästa dag var det full köra till Sydney. 
	Vi hade stop vid Ettamooga pub vid Albury och vid Glenrowan. Vid Golburn mötte Sydney regnet igen. Kallt högt , dimma duggregn, massa trafik 
	och Ann’s bakdäck nu blankslitet, fick vi ta det försiktigt. Rune och Gloria hade natthärbärge och mat och umgänge väntande. 
	Vi tittade tillochmed lite på kungliga bröllopet. Nästa dag körde vi bara en 48 mil till Gunnedah (2.5 timme söder om Moree) så vi slutade 
	dagen tidigt och vilade lite. Det var en 20 mil omväg så här långt innåt landet men väl värt det med platta raka snabba torra vägar, 
	blå himmel och väldigt lite trafik. Vi tog ett härligt bad i heta källvattnen i Moree och hade en härlig trip hem över Queenslands vidder. 
	Vi var hemma på Söndagen 1 Maj kl 07.10 PM. Vilken resa !
 
  
     Bilderna finns här!
	
	Ha en skön Första Maj
  Micke och Ann          .................................................................................